Gästbloggning: Anton Johansson

Hej!

Jag heter Anton Johansson, jag är 21 år gammal, bor i Lidköping. Jag spelar bas i Drifters. Ett jobb som är väldigt roligt och omväxlande. Man får träffa oerhört mycket folk, se många olika platser, och framförallt så får man leva på att spela musik. Musik är ju det bästa jag vet!

Jag har aldrig bloggat i hela mitt liv, men nu har jag fått äran att skriva här på Johannas superfina blogg, och ska försöka göra det så bra jag kan. Jag har ju inte spelat i Drifters så länge, så jag tänkte berätta lite om vem jag är, och hur jag kommit dit jag är idag. 

Jag föddes 13 Juli 1991 i en liten ort som heter Örslösa, som ligger ca en mil utanför Lidköping. 

När jag var tio år så började jag spela saxofon på musikskolan i Lidköping, för en man som heter Håkan Ljungkvist. Han är gammal dansbandsmusiker själv faktiskt, och spelade i Cool Candys när det begav sig. Efter några år så började jag även spela elbas, och fastnade för det. Håkan är den absolut största musikaliska förebilden jag har. Håkan är enormt ödmjuk, snäll och en fantastisk lärare. Och sen är han såklart en oerhört duktig musiker. 

På högstadiet så gick jag i en klass med så kallad "musikprofil" och vi hade luciatåg, sjöng mycket i kör och hade lite större konserter. Det var superkul och ledde mig vidare till gymnasieprogrammet MoP (music and production) i skara. På MoP får man lära sig det mesta inom musik. Några exempel på ämnen är musikhistoria, gehörslära, musikteori, ljudteknik och man får lära sig spela in musik i stora riktiga studios. Sen har man ju självklart egna lektioner i det instrument man spelar. 

Det var på MoP jag träffade Jakob, Rickard, Simon och Mathias. Jag, Rickard och Jakob gick i samma klass, och Mathias och Simon gick året över oss. Vi bestämde oss för att starta ett dansband. Det var så Zekes föddes. Fast på något sätt så blev det att jag fick spela piano istället för bas. Men det fick väl gå det med. En dag när vi satt och pratade om detta, så gick Rickards sånglärare Erica förbi och hörde vad vi pratade om. Erica blev eld och lågor över detta, och tyckte det här var superkul. Erica, som var sångerska i Drifters, hjälpte oss hur mycket som helst med att komma igång. Hon gav oss tips på vad som är bra att tänka på när man spelar dansband och hur det fungerar. Zekes bildades i Januari, och efter att vi skickat in en ansökan, så var det i Oktober dags att vara med i Dansbandskampen. Det gick så himla bra, mycket bättre än vad någon skulle kunna ha trott, så vi kom faktiskt som första band till final, och slutade till sist som trea i hela tävlingen av 26 deltagande band!

Vi fick en full spelplan på bara någon vecka och körde på för fullt. I september 2011 så valde jag att sluta i Zekes för att ta en liten paus från musiken. Det hade varit så himla mycket på relativt kort tid, så jag behövde lite tid för att känna efter vad jag ville göra. Men det tog inte så lång tid, och sen så förstod jag att det var ju musik jag ville hålla på med. Jag spela med andra grupper på lite olika ställen, bland annat på Spotifys huvudkontor i Stockholm. Men det blev inte riktigt så mycket som jag hade velat. Och vilken tur då att Drifters ringde till mig, och frågade om jag ville börja spela med dom. Jag blev superglad över detta, och nu skulle jag ju få spela bas igen! 

 Nu har jag varit med i Drifters sen sista augusti, och det är verkligen hur kul som helst. Jag trivs superbra med dom andra i bandet, och jag hoppas dom gör detsamma med mig. Jag ser fram emot att få komma ut och spela på riktigt igen, och jag kunde inte ha hamnat i ett bättre gäng. Plus att det finns så mycket trevliga, glada och hängivna fans som alltid kommer på våra spelningar i vått och torrt. Även om jag bara varit med i en dryg månad, så har jag redan fått erfara detta många gånger. 

Ett av dessa underbara fans är ju Johanna, som har denna fantastiska blogg. Ett stort tack till dig för att du har denna blogg, och att jag fick tillfälle att skriva här. Stor kram till dig!

 

Tack till alla som läst detta, och hoppas ni tyckt det varit värt den tid det tog er. Även om jag inte är någon bloggare i vanliga fall, så hoppas jag ni tyckt det varit intressant. 

En stor kram till alla er därute, och hoppas vi ses snart!

Ha det bäst!

Anton